It's Elin

Ni vet den där pirrande känslan i magen, det bubbla i hela koppen och man kan inte sluta tänka på personen.
Det är kärlek!
Man blir bara lycklig av att tänka på personen och se honom/henne.
Det var länge sedan jag kände så, det känns som det i alla fall...
Pratade om detta med Patricia idag, och vi kom på att folk alltid anser att jag gillar personer.
Det är inte så att man frågar riktigt vem jag gillar utan man antar, haha har inga problem med det egentligen men roligt att komma på det.

Själv tror jag att man också blir väldigt lätt påverkad av alla runt sig, jag menar om någon skulle säga "... gillar dig jättemycket Elin" såklart att jag skulle få upp ögonen för den personen, även om jag inte gillade honom från början.
Det är ju lite knas...

Men men, sånt är livet. Just nu längtar jag bara efter mys och gulligull och pussar och kramar, allt sånt där.
Men vart ska man hitta en sån person, i skolan? knappast. På stan? Oj!
Nää, livet är jobbigt. Jag fattar egentligen inte vert man ska träffa alla dessa underbara människor...
Vissa har ju tur, typ Aida och Patricia som är helt kära, men icke jag.

Det är i och för sig ganska skönt att inte åtrå någon så mycket, då slipper man att bli besviken.
Aja, jag får väl sitta här och vänta på att en myskille ska dyka upp...hoppas snart!